Av Mikael Hallenius


Inledning

En del verkar tycka att påverka är något fult. Man är då oftast rädd för att hamna i eller utöva manipulation eller tvång. Men sanningen är den att vi är alla påverkade av och alla påverkar i någon grad andra människor. Frågan är alltså inte om vi blir påverkad eller om vi påverkar. Den viktiga frågan är hur och med vilka motiv vi påverkar.

Den dag då Jesus Kristus blir Herre i våra liv, då vi svarar "Ja" på hans inbjudan att följa honom, sker en förändring i oss. Bibeln kallar det att vi blir födda på nytt (2 Kor 5:17). Det handlar alltså inte om att skrapa på ytan. Att bli kristen är inte detsamma som att byta partitillhörighet eller att färga håret. Den verkliga förändringen, som börjar inifrån, är en nystart för hela vårt liv. Målet med vad Gud gör på insidan av oss är att det skall påverka vår omgivning genom att leva ut det nya liv vi fått och med målet att älska människor till Gud. Bara privatreligiositeten nöjer sig med att ha en egen liten Jesus på insidan. Sann kristendom gör anspråk på att Jesus Kristus, genom de troende, skall påverka sin omgivning på ett sätt som är i enlighet med Guds vilja och som leder till att Gud blir ärad! 

1. I den helige Andes kraft
I 2 Tim 1:7 står det: "Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbesinningens Ande." Det är viktigt att komma ihåg att det är i den helige Andes kraft som vi skall påverka. Guds ord säger att vi genom Anden får: mod, kraft, kärlek och självbesinning. Tänk på det en stund! Om alla dessa saker får överflöda i ditt liv, hur skulle det påverka din omgivning? Modlösheten jagas bort och bekännelsen av Jesus Kristus blir självklar, oavsett omgivningens inställning eller omständigheternas växlingar. Kraften som flödade genom Jesus Kristus när han botade sjuka och utförde under börjar fungera i vardagen. Kärleken till andra människor, till de som andra inte ens skulle ta i med tång, blir synlig. Självbesinningen leder till att vi varken tänker för stort eller för smått om oss själva, utan ser oss hela tiden i ljuset av vad Guds ord säger att vi är. Jag tror att när alla dessa gåvor från den helige Ande får fylla oss mer och mer, kommer vi helt enkelt inte kunna låta bli att påverka vår omgivning. Att börja påverka sin omgivning handlar alltså inte om att vi tar oss i kragen och blir bättre kristna, utan att vi genom bön tillåter den helige Ande att få tag i våra hjärtan!

2. Vanliga ursäkter
Men hur kommer det sig då att vi som kristna allt för ofta håller oss på vår egen kant och i liten eller ingen grad påverkar andra? En av anledningarna tror jag är att vi fått för oss att vi har en massa saker att be om ursäkt för. Detta leder i sin tur att man har en väldig låg profil på sitt lärjungaskap. Med det menar jag, att man nöjer sig med att ha Jesus för sig själv och att man inte på allvar förväntar sig att hans Ande i oss skall påverka ens omgivning. Här är tre vanliga ursäkter till att man håller en låg profil på sitt lärjungaskap: 

"Jag kan för lite för att kunna vittna om Jesus." 

"Kyrkan har genom historien missbrukat sin makt, så vi kan inte komma och slå oss för bröstet." 

"Jag är inte den frimodiga typen."

När det gäller ursäkten som har med brist på kunskap att göra, kan vi vända på resonemanget. Det kommer alltid att finnas någon som vet mer än dig. Vilket betyder att denna ursäkt innebär att du aldrig kan vittna för någon, om du inte först förvissat dig om att hon eller han är mindre påläst än du själv! Vår frimodighet när det gäller att dela vår tro med andra får aldrig sitta i mängden kunskap. Däremot är det inget fel med att ha mycket kunskap, många gånger är det till en hjälp. Men i Guds rike fungerar det så, att den grundläggande principen är att en analfabet fylld med den helige Ande, faktiskt kan vara med att föra en professor till Jesu Kristi kors. 

När det gäller den historiska ursäkten, kan den vid första anblicken verka väldigt genomtänkt och ödmjuk. Men här är något mycket fel. Vi som kristna idag skulle med denna inriktning kunna ägna resten av våra liv med att inte göra någonting för Gud. Så tunga är faktiskt de skulder som den kristna kyrkan dragit på sig under sin tvåtusenåriga historia. Men bara för att påvar har missbrukat sin makt för att skaffa egen rikedom, kyrkoledare försvarat rasism och bibeln använts som stöd för folkmord. Så kan vi inte ägna hela vår tid åt att be om ursäkt för att andra inte tagit sitt lärjungaskap på allvar. Vad vi skall göra är naturligtvis att lära av historien, så vi själva har möjlighet att undvika att begå samma misstag. Som jag ser saken skall vi av andras misstag aktiveras, sporras till att leva ännu mer likt Jesus Kristus. Att vi passiviseras och paralyseras av rädsla för att göra om misstagen är ju precis vad djävulen vill. Och så kul skall han inte få! 

Den sista ursäkten har med personligheten att göra. Visst har vi olika karaktärsdrag och visst fungerar vi olika som människor. En del föds till scenapor. Andra funderar på att emigrera så fort det finns risk för att man måste framträda inför en grupp människor. En del har ett sätt som gör att människor lägger märke till dem. Medan andra inte märks alls. Och naturligtvis får detta konsekvenser för hur man lever ut sin kristna tro. Men att vara blyg och föredra de små sammanhangen, innebär inte automatiskt att möjligheten att påverka omgivningen försvinner. Tvärtom, är det så att just den typen av människor är bäst på att nå andra av samma sort. Många blir helt enkelt skrämda från vettet när någon bullrig kristen med jättestor bibel kommer brakande emot dem. De går i baklås direkt. Medan en blyg och tillbakadragen person på lång sikt här kan nå mycket längre och djupare. Alltså behövs alla. När vi ser på oss själva och vår personlighet skall vi därför inte fråga "Kan jag påverka"? utan den rätta frågan är: "Vart och bland vilka vill Gud att jag skall påverka?"

3. Därför skäms vi inte
Egentligen finns det en mycket logisk förklaring till varför vi skall påverka vår omgivning med evangeliet. Aposteln Paulus säger nämligen att: "… Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden sedan greken." (Rom 1:16b) Tänk hur ofta vi påverkas varje dag med motiveringen att en produkt eller ett sammanhang är överlägset alla andra. Nästan hela reklambranschen är ju uppbyggd kring detta. Via Color Total Ultra Plus Maxi Multi skall vi köpa, säger den leende tvåbarnsmamman från TV-rutan. Varför? Jo, försäkrar hon oss, det finns inget som tvättar så rent. Stolthet över produkten byggs på övertygelsen att den är oslagbar. 

Denna stolthet fanns helt uppenbart hos de första kristna när det gällde Jesus förmåga att frälsa. Petrus sade: "Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människorna, genom vilket vi blir frälsta." (Apg 4:12) Tack och lov sålde han inte tvättmedel. Han stod i den högste Gudens tjänst! Och på grund av deras påverkan av sin omgivning är vi kristna idag. Långt efter det att alla tvättmedel har förlorat sin renade effekt, kommer blodet från Jesus Kristus att rena människor från synden. Därför skäms vi inte. Därför har vi rätt att ha som mål med våra liv att vi skall påverka vår omgivning. Det ingår nämligen i lärjungaskapets arbetsbeskrivning. 

När Jesus gav de första lärjungarna missionsbefallningen, så var det inget annat än en order att påverka. Att medvetet betyda något i andra människors liv och att vara med att påverka människor så att deras färdriktning i livet till slut leder dem fram till Kristi kors (Matt 28:18-20). Att göra lärjungar som mästaren befallt oss handlar om att påverka. Att lära människor att hålla de bud som Jesus gav handlar om att påverka. Frågan är alltså inte om, utan hur vi påverkar människor i vår omgivning!